Varje dag är ni i mina tankar.
Jag får inte ut er ur mina huvuden.
Det är ännu så pass tidigt att jag inte kan tänka på allt positivt.
Det enda jag känner är ett stort hål, en stor sorg.
Ni var inte mina, men ni kändes som mina egna.
Vi hade ett speciellt band.
Faktum är att ni var de bästa katterna jag någonsin har känt.

När kvällen kryper sig på kommer ni alltid fram. Kanske inte konstigt med tanke på att jag är omringad av bilder av er och mängder med underbara minnen i hjärtat. Kvällen är ensam och jag får alltid tankarna åt er.

Idag åt jag marknadsgodis för första gången sen ni försvann och det slog mig då, att det är så jag alltid tänker med nått nytt; "Det är första gången sen Loppen och Erik avlivades". 

De senaste dagarna har jag alltid kunna hålla inne mina tårar, men idag bröt allt samman, igen. Och det lär inte vara sista. Jag tänkte på sista gången jag åt marknadsgodiset i somras, när Josefin och jag hade tältat. Sista gången jag åt godis med er på trappen.

Jag tänker på hela sommaren, hur jag kom till er nästan varje dag, åkte iväg och stannade hos er en stund innan jag åkte hem. Hur ni följde mig till bussen precis bakom staketet.  

I mina drömmar kelar jag med er - det är så verklighetstroget, när jag vaknar är det precis som jag gjort det.
Det låter knäppt, men jag tror att djur och människor faktiskt kan komma tillbaka rent själsigt när de vill, utan att vi märker det. Så kanske ni följer med mig i sommar till staketet när jag återigen väntar på bussen. Kanske ni hälsar på Sara och Kalle. Kanske ni berättar hur bra det är där ni är för era fd boendekamrater, kanske ni kommer och solar i skogen och på taken som förr.
 Eller kanske det bara är en önsketanke som jag har, för att lättare gå vidare.

Jag vill inte glömma er.

Jag vill bara sluta vara ledsen,
ledsen för att ni inte längre finns.

Vad händer efter liv?
Jag hara alltid funderat på det och jag har alltid trott att man kommer till en bra plats. Men efter att Erik och Loppen avlivades är jag inte så säker, jag vill vara säker. Jag vill veta att ni har det bra. Att ni alltid kommer att ha det bra. Jag hoppas verkligen att jag en dag kommer att få återträffa er.

Jag vill inte att vissa ska skona för sina misstag, för Erik, du var dum mot andra katter när du var yngre, men det kunde inte du veta, egentligen. Räknas det som att komma till "helvetet" som för människan?

Jag vill inte att man får ett nytt liv. Jag vill att ni alltid ska finnas kvar, som ni var, individer. Men var?

Det skulle underlätta så mycket att veta att ni har det bra. Jag menar tänk om ni inte ens är på samma ställe? Tänk om ni hadet det så mycket bätter i livet? Men alla ska dö och det måste finnas ett fint ställe att komma till. Det finns ju tom personer som har pratat med döda människor.

Ingen kan vara säker på vad som händer. Men efter döden måste ett fint liv väntas, eller hur?

För alla som tycker att allt detta låter konstigt och barnsligt, kan gå in och läsa på; http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/samhalle/skamfyllt-att-sorja-lange-nar-husdjuret-dott_294764.svd

Det är sant, man har alltid skuld. Lät man de lida för mycket (Erik)? Gav man de inte tillräckligt med vård och därmed fick avsluta sitt liv tidigare (Loppen)?

En tanke som gnager i mig, är att jag kunde tagit hand om Loppen i min lägenhet efter operationen, då slapp han den kalla kylan som han förmodligen inte skulle klarat av med sin magra kropp. Allt detta om jag inte hade Kevin. Men jag tror inte att vi hade kommit på det i en sådan pressad situation. För den delen, så tror jag att Loppen fick det bäst såhär. Fick en sista sommar, slapp vintern, fick avlivas i sitt hem. Han var gammal och skulle kanske ha några år kvar, men med tanke på att han inte var så bra vän med Kalle och Sara så hade han nog känt sig ensam. Och att åka 8 mil i bil för att sedan vara inlåst i en lägenhet, det passar nog inte Loppen. Det skulle vara varmt och om han kom tillbaks till våren skulle det nog gå bra. Men jag tror att han skulle känna sig rätt ensam i lägenheten. Det var nog bäst så. För Loppen.
För Erik var det absolut det bästa alternativet.

Och nu kommer en ännu märkligare sak som snurrar i min hjärna; Tänk om Loppen och Erik blir avundsjuka för att jag har en katt i mitt hem och inte var utan och kunde hälsa på de oftare? Fast det vet säkert att jag tyckte om de mest. Sara och Kalle är inte redigt keltyperna, även om jag älskar de mycket också. Tänk om de tror att jag värdesätter andra katter mer och hellre lägger pengar på de? 

Eller så är de "stolta" över att jag hjälper andra utsatta katter, precis som jag hjälpte dem.

Den som läste allt detta kommer tycka att jag är en väldig konstig typ. Väldigt onormal. Jag tar det. I sorgen kan man bli knasig med världens onormalaste tankar. Och jag håller de i alla fall inte för mig själv. Så tänkt på det när någon säger nått.

Lärde mig en väldigt bra förkortning på kemin idag som kan sammanfatta mitt liv för den som vill veta vad som pågår just nu:
--- = utelämnad info
---


---
---

---

Som sagt mycket utelämnad info i mitt liv just nu.

--- 
Händer mycket, och mycket att göra.

--- 
Ännu mer att göra.
Kaos om vartannat.

----
Precis som med de röd/gröna partierna och alliansen vet man inte hur det slutar.
De väljer orden noga och låter inte media få reda på allt fast att de luskar som små löss. De sitter i möten dagarna i ända 
(inte jag, jag överlever med --- till blogg, till vänner och släkt. Jag har ett komplicerat privatliv (ibland) precis som de flesta medelsvensson)
Men det jag vet är att jag har en superwomantröja i garderoben som kan hjälpa mig ;)

GOD NATT!

Jag önska att jag kunde säga "Hej, jag har fått ordning på mitt liv".
Men det kan jag inte.
Läxhögen är minst sagt hög och den sjunker inte vidare snabbt.

Vad har jag gjort ikväll? Gjort om samma grej på internet under en timmas tid pga av minst sagt SEGA Telias mobila internet.

Min sovtid skjuts fram på dygnet, hela tiden. Snart ligger väl min sömn på tre timmar. Kanske jag ska börja göra lite vettiga grejor lite tidigare.

Kanske jag ska hålla mina löften, om jag ska göra nått på eftermiddagen, gör jag det på eftermiddagen, och inte halv elva på kvällen. Min kontaktperson från KKS kommer säkert tycka att jag är en väldigt oseriös människa.
Och nu har jag även bestämt mig för att ha en seriös dag imon, för att visa Mikaela och Hanna att jag kan det!

Nu ska jag betala räkningar, det är väl finfint på kvällskvisten! Farmor skulle säga att jag inte är klok, mormor skulle säga att jag borde lägga mig. Jag säger att jag inte är klok och måste lägga mig, men inte har tid ;)

Nu har jag tröttnat ut er, så varför avslutar vi inte inlägget med
"Hej då, jag har ett struligt liv"?

Måste ju berätta om min ljusa lurviga kabrat - Mikaela X2000. Hon är oskyldig med lärarna - som ett ljus, men när hon är med mig och synonymen Hanna förvandlas hon till ett monster av dess like! Hon skrattar åt mig och Hanna bara för att visa sin glädje av att ha oss runt omkring, hon är bra på att skratta, jag tror till och med att hon har gått en skrattkurs. Något annat som kan vara värt att nämna är att hon äger ett får som heter Louise och hon har en bra kalender!

HANNA, MIKAELA OCH ÄHRKI
förstör skolans rykte som vuxenskola

OBS! Kan innehålla spår av ironi.
Nu ska jag berätta om min synonym, Hanna - en svävande ullig typ. Hon är i sina tankar, får alla möjliga tankar och är sina tankar:) Exempel: Hon har "inbjudit" Mikaela och mig på stan, fast bara vi två. Hon hade andra tankar, hon ska på stan med sina kompisar. Mikaela och jag är bara klasskamrater vet ni. Komplicerat? Jag sa ju det.

Men i söndags hände nått dratiskt för Sverige. Moderaterna får regera Sverige med minoritet och Sverigedemokraterna är inne i riksdagen med 20 kandidat! De som känner mig, vet min åsikt. Jag kan dra den lite snabbt här med;

Alliansen försämrar för medelsvennson, "fattiga", sjuka och djur. Alliansens resultatet i makten har lett till mindre jobb, (lågkonjukturen har en bidragande orsak, men jag är säker på att de röd/gröna hade tillhandahållit fler jobb, INTE gett de rika ännu mer). De vill inte att de sjuka ska ha sjukförsäkring. Djuren har fått sämre skydd då de tog bort djurskyddsmyndigheten, samt flyttade över djurskyddsinspektörerna från kommunen till länsstyrelsen.

Alliansen driver någon sorts politik "de som har mest ska ha mer".
De tänker inte på välfärden. De vill sänka skatten för "att få fler jobb".
Sänkt skatt leder till minskad välfärd. Det minskar pengarna till samhället - det ger sämre sjukvård, längre vänteköer, sämre utbildning, osäkrare samhälle etc.

Ska alla medelsvenssons skylla sig själv? NEJ! Det är inte vårt fel, och kom inte och säg att de rika har slitit för sina pengar, det finns minsann MÅNGA låglönetagare som sliter mer än vad rika gör!

En tjej sa till mig att jag skulle vara glad att det är socialdemokratiskt styre i Oskarshamn, visst är jag glad för det. Men Oskarshamn är bara en del på kartan.

Att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen var urdumt det med. Sverigedemokraterna är främlingsfientligt coh rasiskt. Ett sådant parti kan inte vara med att styra Sverige, det är inte moraliskt rätt. Vad hände med "alla är lika mycket värda"?

Detta år har jag blivit väldigt politiskt insatt, som ni kanske märker ;)
Och för er som inte bryr er och inte röstar; Ta tag i era liv, ni kan göra förändring! Inte nu, men nästa valperiod!!

/Erika

En kväll är snart mot sitt slut, igen.
Det är fredag och jag känner inte den där fredagsstämningen, utan en gnagande oro hur jag komemr klara ett fysikprov samt kemiprov nästa vecka. Ärligt talat har jag ingen självdisciplin alls. Vilket jag snart måste skaffa mig. Det har aldrig varit ett problem förrut, men nu har det liksom börjat rinna ut i sanden.

Efter gymnasiet såg mina alternativ ut;
* Att stanna hemma och inte göra någonting
eller
* Att plugga

Jag är inte den typen som kan stanna hemma och bara ha ett år ledigt och inte göra någonting (förrutom ett möte hos arbetsförmedligen då och då). I dessa stunder skulle jag tycka att det vore så himla underbart. För jag är skoltrött, rejält.

Men och det är ett stort men, jag skulle aldrig kunna slappna av ordentligt, jag skulle bara tänka på hur ett år försvann. Om jag hade ett jobb skulle jag självklart ta det istället! Men som ni vet, det är dåligt med jobb!

Så då blev det att plugga, utan det mål jag ville; Skara- djursjukvård.
Nu blir det naturvetenskapligt basår, och det är inte jag alls. Jag kan det inte. Jag är helt ointresserad. Men jag vet att det är ett steg i rätt riktning; Mot Skara.

Ibland hade det kännts mycket bättre att gå komvux, för att få min behörighet till Skara och läsa en del ämnen och få meritpoäng. Men det skulle jag inte tjäna något på, jag skulle inte komma upp till Skaras poäng ändå.

Så nu använder jag en till kvot att söka in i; folkhögskolan. Dock får jag tyvärr inga meritpoäng eller få tillräkna mitt naturkunskapbetyg i gymnasiebetyget. Så nu hänger allt på att jag ska få en fyra! Frågan är varför jag inte valde allmän linje, där det är lättare att få ett bättre omdöme. Kanske det var för att jag ville utveckla mig? Kanske var det för att jag skulle ha nytta av att ha dessa ämnen så småningom?

Men i dessa dar känns det mycket bättre att bara vara hemma och leva livet, rida, sova, andas, njuta och självklart spendera den sista tiden med änglarna Loppen och Erik.

Men så är det inte. Jag valde inte så. Jag är nöjd med mitt beslut, även om det är motigt.

/Ärki ;)

Jag kan inte fatta det.
Erik var jag förberedd på i fler veckor, att det beslutet snart skulle tas.
Men Loppen, det går inte att få in..

Veterinären är den som gör så mycket för möjligt för djuren, utan att de ska behöva plågas. Idag pratade jag med henne, och hon sa att hon funderat på Loppen och att det kanske skulle gått att operera honom, men att det kanske inte skulle bli bra.

Men, jag vet att de bästa tiderna för Loppen var över.
Kanske jag lärde mig av misstaget av Erik och inte ville att Loppen skulle behöva gå igenom en sådan procedur, med tanke på hans ålder.

Jag vill inte bli en som ältar det, hela tiden. Men jag kan inte släppa det.
Jag saknar dem.
Och kommer alltid att göra det.
Men med lite tid, lär jag mig att acceptera det.
Just nu känns det bara som ett stort hål.
Men livet går vidare

"You gonna make it after all"

Kolla in på expressen där det är valyra, Reinfeldt som firar sin debattsuccé och Salins ilska mot SVT. Du kan även läsa om att panten höjs, om familjen Berghagens otroliga kärlekcirkus, blandat med olika test om stjärnor. Såklart finns det med många artiklar om alla brott som pågår i Sverige, just nu.

Men här hemma, har jag tagit det svåraste beslutet och varit med om den hemskaste upplevelsen i hela mitt liv. Jag har mist två änglar, Loppen och Erik.

Snälla, nyp mig i armen, låt mig vakna upp ur detta.

Tanken var att vi skulle befria Erik från jordslivet och låta hom vandra vidare mot finare vyer och ett bättre liv. Men efter en titt på Loppen konstaterade den mest underbara veterinär som finns, att det förmodligen inte var någon idé, med tanke på att han helt klart har passerat 15-årsgränsen togs beslutet att han fick följa Eriks fotspår.

Erik: Du slapp undan vanvård och svält. Sedan kom sjukdomaen och smög sig på dig, du var stark, men tumörerna var starkare.
Loppen: Likaså du räddades från vanvård och svält och fick leva ett lyckligt liv utan, vad vi kunde se, lidande.



(Jag spenderade hela natten själv med katterna, Erik sov i sängen med mig och Loppen på golvet. All min uppmärksamhet gick åt Erik för att han skulle få ett så bra slut som möjligt. Om jag vetat att Loppen också skulle gå skulle jag ägnat tiden åt honom också. Det ger mig dåligt samvete. Förlåt, jag visste inte. Jag anade, men jag trodde att det inte var så illa. Du hade tumörer, förlåt att du inte fick din veterinärvård i tid, att vi var så upptagna med Erik, förlåt att vi inte avmaskade dig så att du var tvungen att ha de där spolmaskarna i dig. Men jag vet också, att du var rätt pigg och hade kvar lite av din livsglädje).

Ni har funnits där så länge, jag kan inte beskriva sorgen. Det var med en stor klump för hjärtat, rödsprängda ögon och med knapp luft i mina lungor som jag vinkade er adjö. Jag lät er gå vidare mot finare vyer, ett lyckligare liv där ni slipper lida. Jag bortsåg min smärta och egoism för er välfärd. Det sög. Men jag vet att ni fick det bästa slutet på livet, ni behövde inte åka någonstans. Ni fick somna in lugnt, även om du, Loppen, skrek av sprutan och desperat försökte ta dig ut innan du somnade.

Jag älskar er för evigt. Vila i frid.

2010 var bästa sommaren, helt klart. Det var sista sommaren med er.

Regnbågsbron
Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden. 

När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.

Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.

Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.

 Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas...

 Okänd

En välbehövlig fredagskväll = avkoppling:)
Ska dra på Twilight och poppa popcorn, trevlig mysfaktor!

Imon ska jag till världens bästa missar; Loppen, Sara, Kalle och Erik och göra höstfint, det börjar bli kallare nu än att sova i alla tunna sommarfiltar! Sedan drar jag mig bort åt Silka och Örvar och hälsar på de små krabaterna. Hinner inte med att rida, men det blir bara Silka glad över.

 Jag älskar de liven :)


Sara i den unga kvällen

Igår var det en spännande debatt mellan riksdagspartiernas representanter i skolan.
Närvarande var;
Moderaterna: Jörgen Andersson
Folkpartiet: Björn Brändewall
Centerpartiet: Eva-Lena Fingermark
Kristdemokraterna: Christopher Dywik
Miljöpartiet: Akko Karlsson
Socialdemokraterna: Tomas Kronståhl
Vänsterpartiet: Mariann Gustafsson



Min åsikt var och är att alliansen har gjort ett uruselt jobb och att de absolut inte är värda makten i riksdagen i fyra år till! För resultatet av den makten ser vi nu, med hur stor arbetslöshet som helst och sämre service på många fronter!

De bästa talarna var Socialdemokraternas Tomas Kronståhl och miljöpartiets Akko Karlsson. Akko Karlsson var dock bäst med sina raka svar blandat med fakta. Hon var en gammal djurrätssaktivist, och miljöpartiet kämpar väldigt mycket för djurens rättigheter, så det är ett självklart val för mig. Miljöpartiets ideologi är som min, fast det är ju inte flertals andras, fast för mig kvittar det bara det blir ett rättvist samhälle igen som bara kan göras med de röd/gröna!

Sedan fyra år tillbaka har jag ändrat min "röst" till vänsterpartiet, efter att länge velat ha miljöpartiet, som varavade min röst igen! :)

Ska de rika ha ännu mer? - NEJ
Ska vi ha bra sjukvård, utbildning och fler jobb i samhället, det som nynnar alla? - JA!!

 Under minglet frågade jag vänsterpartisten Mariann Gustavsson om hemlösa katter och hon svarade tveksamt att man måste hjälpa alla djur, även hundar som springer runt. Jag ledde in henne på min fråga angående hemlösa katter igen. När jag började prata om hur många katter det fanns svarade hon; "Ja frågan är ju hur bra det är att ge p-piller till katter?" Jag trodde jag skulle smälla av! Hon verkade vara en person som bara brydde sig om det hon var insatt i. Under minglet pratade jag även med Tomas Kronståhl som hade märkt av problemet och frågade mig vad jag tyckte att man skulle göra åt problemet; ja, ge ekonomiskt stöd svarade jag!

Jag kunde inte hålla tyst efter minglet och ställde en fråga till alla politiker angående djur. Jag undrade hur det kom sig att landet med världens bästa djurskyddslagar har så många lidande djur? Och varför man minskade djurskyddsinspektörerna?  Och sedan gav jag de ett råd - att ta reda på mer om problemet angående hemlösa katter, vilket de flesta politiker inte är insatta i alls, de flesta vet inte ens om problemet!

Mariann Gustafsson, den dominanta personen, hånade när jag frågade men Akko var snabb att svara på frågan. Hon svarade att alliansen tagit bort de resurser de satt till och att det bara var att beklaga, och om de kommer i makten ska de se till att fler djurskyddsinpektörer sätts till. Centerpartisten Eva-Lena Fingermark svarade att ansvaret om djurskyddsinspektörer ligger på länsstyrelsen och att de har lika mycket pengar precis som när det låg på kommunen. Eva- Lena sa sedan till mig personligen, under maten, att länsstyrelsen hade ansvaret för pengarna och att de kunde gjort nått annat med det och om hon säger så anser jag att hon borde inse att det inte fungerar och att de borde ta till resurser och hålla koll!

Eva- Lena sa också att problemet inte uppmärksammats tillräckligt och att inte många vet om det, mdärför måste man informera mer om att katter inte klarar sig själv, vilket Tomas Kronståhl höll med om. Sedan sa kristdemokraten Christopher Dywik någor som jag tyvärr inte kom ihåg.

Det var väldigt intressant att se beteendet mellan politikerna också. De var verkligen emot varandra. Vänsterpartisten Mariann Gustafsson var bra på att komma med personliga påhopp. Moderaten Jörgen Andersson pratade illa om den röd/gröna sidan två gånger och sa att det var ett nytt experiment, vilket fick Thomas Kronståhl att reagara; han sa att de kunde kalla de för ett nytt experiment, men ni ser resultatet hur det blev med alliansen i riksdagen, de gjorde dikkörning! Och det var den bästa kommentaren!
 
Sedan tog de upp andra frågor som jag inte kommer att ta upp här, med tanke på att jag inte har lika entusiasm i dessa frågor som djur, och att det finns att läsa överallt - djurfrågan kommer tyvärr inte på tal så ofta. Kan dock nämna vad Eva-Lena sa till mig när jag sa att arbetslösheten var så stor; det beror på att världen hade en stor lågkonjuktur som även drabbade Sverige. Så kan det vara, men med den röd/gröna politiken kunde vi ha fler jobb, de skulle leda oss ur lågkonjukturen, inte fördröja den precis som alliansen.

De röd/gröna finns där för oss medelsvensson, kom ihåg det!

Helgen var bra förrutom att jag fick en kille i hälarna. En bra kille vore ju bra, men denna kille är en omogen fd. klasskamrat. Närheten gav mig kväljningar.

Hanna, Mikaela och jag, tillsammans med en del klasskamrater hade i alla fall en superrolig kväll på Örsåsa, tills denna unge man kom upp och förpestade mig i ett litet onyktert tillstånd. Min impulsiva felaktiga handling gav fel intryck, samt väldigt många frågor och väldigt mycket prat. Jag fattar det inte, fast det negativa som hände i lördags stannar i lördags, som Kristina sa! 

En sak är vi i alla fall säkra på; Det ska vi göra om! Det var några valstadelever och väldigt många utgående valstadelever som jag fick träffa igen och det var väldigt kul!

Vi dansade och dansade och dansade, jag dansade tom bugg med en gammal man, jag skyller på Hanna, hon får ta ansvaret för det!;)

Jag börjar känna mig väldigt hemmastadd i skolan, jag trivs verkligen jättebra om man bortser lärarna och ämnena ;)
Vi har i alla fall väldigt mycket planerat framöver. Afrika och Mikaela har bestämt att de ska paddla kanot, så det får det bli på fredag. Sedan ska jag ha en filmkväll om någon hänger på;) Mikaela, Hanna och jag ska till Stockholm för att bli modeller för en dag och vi ska till Kolmården och klappa vargar! Ikväll blev jag väldigt sugen på att åka till Liseberg, jag får höra med Hanna och Mikaela!:)

Men nu måste jag dra,
Ha det!

Jag är fast i lilla Gamleby men jag trivs och ska inte klaga! Klassen är som tidigare nämnt underbar och jag har en bra kontakt med alla samt väldigt bra kompisar!  Jag får bra erfarangeter i skolan och kan efter detta år söka in till väldigt många linjer om jag skulle ändra spår. Ändå är det det jobbigaste och mest ansträngande och tråkigaste i hela mitt liv, särskilt fysiken. Men jag kommer att ha nytta av det. 

Jag hjälper även de hemlösa katterna genom att vara stödhem, något jag velat länge, ett problem jag brinner för.
Men jag saknar de där hemma, alla djuren. Silka och Örvar, Loppen, Sara, Kalle och Erik, Sverker, Tusse och Snodden, till och med Twixie.. Silka tycker väl det är skönt att jag inte kommer till henne så att hon slipper anstränga sig, men jag saknar henne. Jag är väldigt rädd att farmors katter aldrig mer kommer att vara fyra katter. Erik - den yngsta katten, 5 år, har återkommande tumörer och behöver säkerligen snart avlivas. Det är dumt att han måste genomlida en vinter om han måste avlivas våren nästa år. Jag vill vara där de sista gångerna de är i livet. De andra katterna börjar också bli rätt gamla. Dessa tankar dök upp på allvar då Loppen höll på att drunkna. Jag älskar dem. Djuren är min passion, och jag är hur långt bort som helst. Jag kan ju inte lämna Gamleby mer än en dag pga av Kevin. Sedan ahr jag väl ändå inte tiden ordentligt ännu, tyvärr. Vilket snack. Nu ska räkna matte. Ha en underbar fortsatt kväll!


Sommaren 2010 var helt klart bäst!

Hejsan!

Nu var det verkligen ett tag sen jag skrev. Det här med blogg har börjat att rinna ut i sanden för mig, tyvärr. Men jag kommer nog igång igen;)

Jag skulle kunna skriva urmycket, för det har verkligen hänt jättemycket denna tid sedan sist! 

Nu är jag så gott som en vuxen, självförsörjande människa (haha inte riktigt), men det är väldigt skönt att ha sitt egna! Nu får jag ta mitt egna ansvar, städa, tvätta, laga mat, det är ingen som gör det åt mig och jag trivs med det! 

Min klass är verkligen underbar! Det är bara en jag inte kan med ordentligt, hon är snäll och så, men jag kan inte med henne. Lärarna är dock som de är. Den ena är osäker och dålig på att lära ut, men har en bra personlighet, den andra är bra på att lära ut men har ingen bra personlighet och blir inte så glad om man frågar saker.. jag trodde att matte var det ämne som skulle ta död på mig, men så är det inte. Det är fysiken, jag avlider! Hur tråkigt och meningslöst som helst! Kemi och matte är väl inte heller så meningsfulla de heller. Men jag känner mig ändå lite smart för att gå Naturvetenskapligt basår, för det klassas ju ändå som att man kan en del ;) 

Ibland undrar jag varför jag valde folkhögskolan faktiskt. Det var bara en av trehundra sökande som kom in på djursjukvårdarutbildningen med folkhögskolebetyg. Min chans är därmed hur liten som helst. Men jag har ju en kvot till att söka in i då. Sedan är det väl bra att ha dessa ämnen om jag skulle ändra mig och vilja bli något annat.

Det som är bra med folkhögskolan är att man blir bedömd i social kompetens och utveckling - inte bara hur mycket man kan. Trots att det mesta är jobbigt så tror jag att jag kommer tjäna på detta år i alla fall. Det lär mig i alla fall att jag verkligen måste plugga ordentligt och kan vara nått positivt. När jag pluggar mycket på det jag inte tycker om och sedan med det jag tycker om kommer det nog gå mycket lättare! Alla underbara människor. Ja, det får det vara värt. Det var som syon sa, för alla är inte vägen helt rak, för en del är den lite kurvig. Och medåldern är ju 25/26 på Skara så jag har ju några år kvar ;)




Lilla Kevin

Jag har även blivit stödhem till lilla missen Kevin som jag hämtade i Linköping för cirka två veckor sedan. Kevin är från Bromölla i Skåne och har då gått ute på gatan, han var inne på ett katthem några få dagar innan han kom till mig. Jag betalade 285 kronor för att hämta honom, medan vissa bara ger fem kronor för en katt! DÅ kan man snacka om skillnad och entusiasm att hjälpa andra? 

I början funderade jag på att behålla honom, men nu vet jag inte. Han är inte en katt för mig och det är inte rätt för honom ifall jag behåller honom, jag har inte den tiden som han kräver. Han är för livlig för att falla mig i smaken. Han är verkligen på allt! Leker med allt, hoppar upp överallt och ja.. springer runt benen. Han har även förstört en del av mina nya möbler, men det kunde ha varit värre.. Han är allmänt jobbig men jag tycker om honom ändå!

Vi får se hur han reagerar med den andra katten som kommer att komma till mig.. på katthemmet var han tydligen skeptisk till andra katter. Det känns surt att ha lagt ner så mycket pengar på honom och så ska jag inte ens behålla honom, men jag har ju ändå hjälpt han från gatan - man får tänka positivt.

Om han går ihop med andra katter kanske jag behåller honom ändå.. eftersom jag vill vara stödhem så måste ju han tycka om katter.. PÅ tal om den andra katten som ska komma till mig. Det är en skygg gråvit ungkatt från Bromölla. Han är tydligen en av de två sista i den koloni som har varit där i flera år. Nu är det dock matförbud där så volontärer från KKS - kattkommandosyd, går och smygmatar. SÅ han kommer på tisdag nästa vecka är det tänkt.