En kväll är snart mot sitt slut, igen.
Det är fredag och jag känner inte den där fredagsstämningen, utan en gnagande oro hur jag komemr klara ett fysikprov samt kemiprov nästa vecka. Ärligt talat har jag ingen självdisciplin alls. Vilket jag snart måste skaffa mig. Det har aldrig varit ett problem förrut, men nu har det liksom börjat rinna ut i sanden.

Efter gymnasiet såg mina alternativ ut;
* Att stanna hemma och inte göra någonting
eller
* Att plugga

Jag är inte den typen som kan stanna hemma och bara ha ett år ledigt och inte göra någonting (förrutom ett möte hos arbetsförmedligen då och då). I dessa stunder skulle jag tycka att det vore så himla underbart. För jag är skoltrött, rejält.

Men och det är ett stort men, jag skulle aldrig kunna slappna av ordentligt, jag skulle bara tänka på hur ett år försvann. Om jag hade ett jobb skulle jag självklart ta det istället! Men som ni vet, det är dåligt med jobb!

Så då blev det att plugga, utan det mål jag ville; Skara- djursjukvård.
Nu blir det naturvetenskapligt basår, och det är inte jag alls. Jag kan det inte. Jag är helt ointresserad. Men jag vet att det är ett steg i rätt riktning; Mot Skara.

Ibland hade det kännts mycket bättre att gå komvux, för att få min behörighet till Skara och läsa en del ämnen och få meritpoäng. Men det skulle jag inte tjäna något på, jag skulle inte komma upp till Skaras poäng ändå.

Så nu använder jag en till kvot att söka in i; folkhögskolan. Dock får jag tyvärr inga meritpoäng eller få tillräkna mitt naturkunskapbetyg i gymnasiebetyget. Så nu hänger allt på att jag ska få en fyra! Frågan är varför jag inte valde allmän linje, där det är lättare att få ett bättre omdöme. Kanske det var för att jag ville utveckla mig? Kanske var det för att jag skulle ha nytta av att ha dessa ämnen så småningom?

Men i dessa dar känns det mycket bättre att bara vara hemma och leva livet, rida, sova, andas, njuta och självklart spendera den sista tiden med änglarna Loppen och Erik.

Men så är det inte. Jag valde inte så. Jag är nöjd med mitt beslut, även om det är motigt.

/Ärki ;)