SLU:s historia och framtid, som de gärna inte pratar högt om
Det är inte heller att sticka under stolen med: Den "världsklassade" forskningen som bedrivs har stora brister, både på djuranläggningar och i utbildningarna.
Dagens blåsväder om SLU:s besparingar, miljardbygget av byggnader och hur det påverkar oss studenter med bland annat mindre återkoppling till naturbruket och djuren:
http://www.unt.se/uppsala/vi-far-knappt-traffa-djur-2666274.aspx (det som inte står med är mindre lärarledd tid och färre omtentatillfällen)
Sommarens nyheter om återliga misskötsel på Lövsta slakteri som ägs av SLU, Sveriges Lantbruksuniversistet: http://www.unt.se/uppsala/ny-kritik-mot-lovsta-slakteri-2473563.aspx
Ett urklipp ur ovanstående artikel:
"Kritiken handlar om att separat box för sjuka djur saknas, att dåligt utformade drivgångar medför frekvent användning av elpåfösare och att utgödslingen och avflödet i stallarna fungerar dåligt. Dessutom har studenterna sett lamm lyftas i ullen". (...)
"– Vi ska leva upp till djurskyddslagstiftningen, men vi ska också tjäna pengar. Vi är inte sämre än något annat slakteri, men vi har högre förväntningar på oss, säger Maria Lundesjö Ahnström".
Såklart borde man föregå med gott exempel, speciellt i den roll som SLU har för forskning inom djurvälfärd och den gröna näringen.
När SLU:s nya forskningscentrum för djurvälfärd i Lövstad var färdigbyggt och djuren fick flytta in (2011) anmäldes gården rätt snabbt av veterinärstudenter för undernärda och smutsiga djur: http://www.unt.se/sverige/studenter-anmaler-slus-forsoksgard-1523468.aspx Artiklarna har försvunnit från google men anmälnngarna var befogade och SLU fick inte bedriva varken forskning eller utbildning under en tid tills problemen var åtgärdade. För ett år sedan, då jag var där, var en del djur fortfarande magra.
Ovanstående är oacceptabelt. Eftersom jag är en del av SLU är jag per automatik en del av det som pågår. Och jag är en av de som sätter ner foten bland annat genom obekväma frågor och andra synvinklar. And I never give up.