heaven on earth down here
Hemkommen från ett par underbara timmar i stallet. Tror jag först ikväll verkligen förstått hur det personliga ledarskapet (torkild har numera nått fram till mig på riktigt) verkligen genomsyrar allt man gör. Det är något jag måste träna aktivt precis som många andra. Man är ju själv ansvarig för sin egna lycka liksom och sitt egna förhållningssätt till situationer, även om miljön kan underlätta eller försvåra. Jag har en himla bra ridlärare måste jag säga, som verkligen ser, ger konstruktiv kritik, peppar och alltid är glad och positiv. Man är glad när man kommer hem, och lycklig. Inombords. Kanske det viktigaste av allt är att hon brinner för det hon gör, rätt människa på rätt plats och himla skön personlighet. Energikälla.
Kommentarer
Trackback
