Jag och min projektgrupp skriver ett intressant arbete om smågrisvikt. Smågrisdödligheten är hög bland svenska grisar - 18% vilket i genomsnitt är två levande födda smågrisar/kull som dör innan avvänjning.

Den största orsaken till smågrisdödligheten är att kullarna är större än vad suggan klarar av att hålla. En annan anledning som de större kullarna leder till är att vikten på den minsta och största spädgrisen kan skilja sig så mycket som upp till 1,9 kilo. Spädgrisar med en låg födelsevikt kyls ner fortare än större grisar på grund av en ökad ytarea i förhållande till dess kroppsvikt, vilket är stor nackdel då grisar generellt är extra ömtåliga djur då de saknar både päls och underhudsfett. Och de underviktiga grisar som överlever får en sämre utveckling under både amningsperiod och avvänjning.