Jag har länge vetat att tjocka katter mår sämre bland annat för att de blir tröttare och får dåligare humor och drabbas lättare av olika sjukdomar. Jag har gått på en del föreläsningar om djurs övervikt och dess negativa åkommor och effekter, och jag har alltid intalat mig att min katt aldrig ska bli tjock. Djurägarna menar bara väl är försvaret. Men djurägarnas välvilja kan ses som förenat med djurplågeri då katten, eller djuret, löper ökad risk för en rad olika sjukdomar och i allmänhet mår sämre. Ändå är ca 30-40 procent av Sveriges katter överviktiga. Jag hade en tjock katt men nu har jag en fet katt. Något hände, jag såg hur han ökade i omfång och berättade för veterinären att jag absolut skulle banta honom, när han var på besök för diverse problem som förmodligen hade med hans övervikt att göra. Ändå valde jag den enkla vägen. Att hälla upp mat och låta honom äta tills han blev mätt, men det gagnade mitt samvete. Och jag skulle faktiskt banta honom. Imorgon.

Han vägde 4,5 när han kom till mig. Vågen slog 5,8. 6,1. Ikväll slog den 6,8. Charlie har tappat livsgnistan och mår sämre bl.a p.g.a fetman. Precis som statistiken visar. Han vill inte ha kontakt. Det enda som kan hjälpa honom är ett bantningsfoder, men dilemmat är den att han har problem med matspjäljningssystemet och spyr och får diarré, om han inte äter ett foder anpassat för känsliga katter. Ett foder som är väldigt fettrikt och fullt med kolhydrater.

Det blir en hårfin kamp för att främja matspjälkningen och att få ner honom i vikt. Men jag har fått en våg. Jag har fått nog. Jag kan gräma mig i hur jag har "skadat" Charlie men det bästa jag nu kan göra är att förbättra för honom så att han har livet framför sig som en lycklig katt. Om du också har ett tjockt djur: Ta kontroll över det direkt. Låt det inte gå för långt. Vänta inte tills imorgon. Gå inte in i fällan.

Om vi är ärliga mot oss själva kanske vi kan vara ärliga mot andra eller kanske tvärtom i vissa fall? Det var väl det jag ville säga.

Idag har jag varit på terapi på eget initiativ. Alltså shoppingterapi. Älskar rea men hatar barnarbetet som jag blundar för varje gång jag köper de där klädesplaggen. När jag trängdes där inne bland alla människor och realappar funderade jag lite på människor som försvarar utnyttjandet på djuren för att människor värdesätts mer. Undrar om dessa tänker på de dåliga arbetsvillkoren, barnarbetet och utnyttjandet av andra människor i u-länder, för att vi i i-länder ska ha en så bekväm och billig levnadsstandard som möjligt? Om argumentet att människor värdesätts mer än djuren är ett försvarsbart argument för utnyttjandet av dem, borde dessa människor inte stödja handel som medför dåliga och odrägliga arbetsvillkor. Annars ligger det ju ingen tyngd bakom argumenten. Inte för att man bromsar upp människornas utveckling när man försvarar djurens rättigheter, djurens rätt till sin egen existens, snarare tvärtom. Vi behöver ju inte kött och köttdjurens foder kräver marker som kunde nyttjas av mänskligt bruk istället - och ge fler människor mat. Vi kan i ett längre perspektiv spara in pengar på alternativa metoder och även få mer tillförlitliga resultat, om vi skippar djurförsöken.

Vi kan förbättra och föra fram utvecklingen. Om viljan finns. Ovanstående beror självklart på en förändring bland flera olika områden, men den individuella förändringen ska aldrig underskattas. 

Idag skrev jag julkorten och känslan av den totala saknaden, som det inte går att sätta ord på, dök åter upp. Som så många gånger. För ett år sedan var det annorlunda. För ett år sedan var det väldigt mycket snö, en annan julkalender, en julkänsla och en svart katt. Det är den svarta kattens icke existens som fyller mina ögon med tårar och som gör min vardag så plågosam. Det är de valen som jag gjorde som får mig att vilja krypa ur skinnet. Det är extra svårt just nu, för det är julen och nyår som jag minns som vår tid. Freddys och min. Freddy var den katt som fick mig att dras framåt i min egen utveckling. Han lärde mig att man inte ger upp livet utan en kamp. Det gjorde inte han. Och jag ger inte upp min dröm utan en kamp. För flera månader sedan tände han gnistan i mig igen.

Så:
"Vi måste inse hur det är. Inte hur det kunde varit, inte hur det skulle varit och inte hur vi ville att det skulle varit." Jag måste sluta tänka på vad som kunnat gjorts annorlunda, för samtidigt vet jag att jag kämpade för dig varje dag. Förrutom sista dagen. Då fanns jag bara där för dig. Julkorten skrivs under utan Freddys namn, men i tanken finns han där. Och i hallen ligger hans otvättade filt som han låg sist på. Älskad katt.

Välskrivet och tänkvärt: http://hestliv.wordpress.com/2011/12/15/annu-en-fredrik-backman-kopia/#comments

Jag sitter och typ... skakar. Adrenalinet pumpar runt i kroppen och jag är samtidigt väldigt nervös. Mer än jag brukade vara inför nationella. För detta är matte, och matte har en viss logik som jag inte förstår. Och pressen är stor, för jag måste klara det här. Min framtid hänger på det. Även reservplanen till Skara hänger på det här enstaka provet.

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/hur-blir-man-en-manniska-i-hatarens-ogon 
Den är värd att läsa, även om den är lång. Och behöver läsas av många!

Jag har tänkt mycket på rasism ända sedan jag flyttade hit för två veckor sedan. Jag bor lite utanför centrum i ett område som är negativt omtalat för att det bor så många invandrare här. Detta område har ett rykte för att vara väldigt kriminiellt/stökigt och jag får absolut inte ha cykeln stående utomhus, för då blir den stulen! Min cykel är inte stulen och mina grannar är jättetrevliga. Jag hör eller ser heller inga kriminiella handlingar eller stöld. Jag kan inte ens läsa om det i tidningen.

Det stora problemet till rasism är ryktet som drar med så många. På ryktet byggs hatet och våra värderingar och övergår i kriminiella handlingar mot minotiteten av Sveriges befolkning som inte gjort något fel. 

Läs för guds skull artikeln! Rasism är inte rättfärdigat, det är fel. Det är något som plågar oskyldiga människor och det ska det inte göra.

Brukar tycka julen är väldigt mysig, förrutom när jag tänker på alla frysande djur. Men i år har jag bävat för julen, jag har inte varit redo alls. Helst av allt ville jag att tiden skulle stanna upp ett tag så att jag fick tid att andas. Livet tar och livet ger och kanske tur är det? Kanske tur att vi inte får tiden att stanna upp och gräma oss, samtidigt kanske det är just det vi behöver? Jag har iaf börjat inse att jag får tänka under resans gång men ändå njuta av just den tid jag infinner mig i precis nu. Även om det periodvis är svårt, jobbigt och påfrestande. Även om det nästintill ibland inte går. Men det är kanske det som kallas att gå vidare i livet, skapa något positivt, en utveckling av sig själv? Det går inte att fastna i gamla mönster.

Så jag tog tag i min julkänsla och åt hembakade lussekatter som jag införskaffade idag. Det var en enkel pärs. Jag gick helt enkelt till affären och utanför stod det barn för någon förening (scouterna?) och sålde diverse kakor. Jag tyckt att det lät helt okej att stödja detta som i Sverige felaktigt kan kallas barnarbete. Denna form av "barnarbete" är ju trots allt laglig och inte alls som den i utvecklingsländerna som är brutal. Vill inte du heller stödja barnarbetet där barn tvingas att arbete länge, hårt och knappt med lön? Köp då Fairtrade-märkta varor där människors rättigheter inte kränks, där arbetsförhållandena är bra. Där en utveckling för familjen och samhället är möjlig. Allt detta tack vare Fairtrade och att du väljer att köpa det! www.fairtrade.se Då blir det en god jul för fler, och i juletid tänker vi på varandra. Ändå är det den tiden handeln ökar mest. Handel som ofta innehåller barnarbete, dåliga arbetsvillkor och mängder med miljöförstörelse som påverkar djur och natur negativt.

Dr Barbara Shane, US National Toxicology Programme

Dr Robert Maronpot, US National Institute of Environmental Health Sciences

Thorsten Thorén, ur Vetenskapsteori för nybörjare

"Frågan är inte 'Kan de resonera?', inte heller 'Kan de tala?', utan 'Kan de lida?'"

Filosofen Jeremy Bentham, ur Introduction to Principles of Morals and Legislation från 1789.

"En nations storhet och dess moraliska utveckling kan bedömas genom hur dess djur behandlas."

Mahatma Gandhi

"Vår uppgift måste vara att frigöra oss själva /.../ genom att vidga vår cirkel av medkännande till att omfamna alla levande varelser och all natur och dess skönhet."

Albert Einstein

http://forskautandjurforsok.se/moderna-metoder/tankvarda-citat.php

Favorit i repris: Anmäl dig som blodgivare och hjälp till att rädda liv! Om du kan ta emot blod när/om du skulle behöva, borde du kunna lämna blod också? Allt blod går åt, gör en värdefull insats och anmäl dig idag om du är fullt frisk och mellan 18-60 år: http://geblod.nu/bli-blodgivare/

Jag är stolt över mig själv som lyckades besegra min spruträdsla och tappade hela 4,5 dl blod idag. Fick reda på att jag var noll positiv, vilket 32 procent av Sveriges befolkning är. Jag hade en underbar sjuksköterska på blodtappningen, väldigt omsorgsfull och lätt att prata med! Rätt som det var pratade vi om vegetarism och jag föreslog att hon skulle införa en vegetarisk maträtt i veckan. Känns utvecklande för mig att få in lite djurrätt i vardagen på lite andra plan en blogg, skola, vänner och familj. Även om de sistnämnda parterna absolut är superbra och viktiga att påverka!  Men utveckling är bra. Tror ni förstod poängen?

Sedan försvann jag in på Maxi och beställde vegetarisk julsk*inka, om det skrattade biträdet beställer nog inte hem någon ändå. Så jag får nog beställa en ny igen.


Bevis

De senaste dagarna har djurförsöksfrågan lyfts fram väldigt mycket i och med denna artikel: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/djurskyddet-har-gatt-for-langt_6666582.svd som är skriven av Mats G Hansson, professor i biomedicinsk etik, Rikard Holmdahl, professor i medicinsk inflammationsforskning och Anne Carlsson, förbundsordförande i Reumatikerförbundet. De antydde att djurens välbefinnande och djurskyddslagarna var så hårt dragna att forskningens framsteg blev drabbad. Snabbt fick denna ett gensvar av: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/99-av-100-djurforsok-godkanns_6672040.svd som är skriven av Camilla Björkbom, förbundsordförande i Djurens Rätt, Åsa Hagelstedt , generalsekreterare för Djurskyddet Sverige och Cecilia Clemendson, filosof doktor i neutrotoxiologi och ordförande i Forska Utan Djurförsök. Där skrev man att nittionio av hundra ansökningar går igenom de djuretiska nämnderna – som granskar alla ansökningar. Även ofullständiga ansökningar går igenom då djurskyddsintressenterna är i minoritet. De nämnde även att alternativa metoder till djurförsök är ett modernt sätt att föra forskningen vidare. De alternativa metoderna är både mer tillförlitliga, billigare i längden och ger ett snabbare resultat.

Lokaltidningen skrev en notis som den första länkade artikeln ovan skrev: att forskarna anser att djurens välbefinnande hindrar forskningens framsteg på lidande människor. Alltså bara den ena partiska intressenten i det hela. För att bemöta detta, och göra den andra parten hörd, skrev jag in en insändare som kom med i torsdagens tidning. Tack snälla för granskningen Hanna!

Även i skolan följde min biologilärare den första artikelns spår och visade upp den för klassen. Så dagen efter letade jag fram motartikeln och berättade vikten av att göra båda sidor hörda. Så idag berättade han även ingående motargumenten och argumenten för djurförsök.  Och utifrån detta fick vi ha en väldigt givande diskussion. Men det var inte lika självklart att mitt budskap gick in hos så många av klasskamraterna, men jag hoppas iaf att en tankeställare ställdes hos de flesta. Och det är första steget för förändring!  

Visste ni att 2 800 djur används dagligen i djurförsök? Det blir 1,1 miljoner djur, liv, individer, som vi bestämt oss forska på om året. 85 % av resultaten kan inte heller överföras till människan. Men för att vara realistisk. Idag används djurförsök i så stor omfattning och vi kan inte bara göra oss av med den, men den måste däremot stoppas så fort som möjligt. Därför är de alternativa metoderna något att satsa på, något som finns idag i form av odlade mändliga celler, avancerade analysmetoder. Men de måste bli fler och framtagandet av de alternativa metoderna tar tid och kostar mycket pengar, men blir billigare i längden, och ger snabbare, tillförlitligare och bättre resultat. Väldigt dumt då att regeringen lägger 13 miljoner kronor/året på forskning för alternativa metoder medan miljardbelopp läggs på forskning på djur.