Intressant ridtur på Zilka idag minsann. Jag skrittade bara i skogen med henne, eller ja, jag jagade henne även där och gick runt med henne.

Jag fick för mig att jag inte skulle spänna åt sadelgjorden ordentligt eftersom vi bara skulle ut och skritta i skogen. Men jag kom lite snett med sadeln och skulle rätta till det och höll inte koll vart vi var påväg någonstans så när jag tittar upp är Zilka rakt på väg in i en gran! Hon kom under, men inte jag, så hon gick under grenen och jag rakt in i grenen, eftersom den var så stor och grov så kunde jag inte tränga mig igenom den, och det var försent att ducka. Så jag hänger mig halvt och halvt i i grenen, Zilka försöker gå iväg men jag hade fastnat i ena stigbygeln, släppte grenen och landa på huvet med ena benet rakt upp i stigbygeln. Så jag fick dra ut foten ur skon och tog bort skon och tog på mig den. Och vad gör Zilka? JO hon går iväg ifrån mig! Så jag fick snabbt ta på mig skon och gå efter henne, men inte springa ikapp för då skulle hon bara börja trava iväg och då skulle jag inte ha någon chans. Till slut fick jag tag i henne när vi knallat runt i skogen, och kom då på att jag tappade spöet när jag "ramla" av. Vi var i en granskog så hur skulle jag hitta dit? Mitt lokalsinne är ju inte på topp. Jag hoppar upp på Zilka och försökte hitta det. Medan jag kolla ner i marken så går hon in i ett träd igen som hon kommer under men inte jag, men jag var smart nog och kom på att jag kunde hoppa av henne utan att hänga mig i grenen denna gång.

Sen gick jag runt, runt i 40 minuter och leta efter ridspöet med Zilka tätt intill. Det partiet av skogen jag gick runt i var inte stort kan ju tilläggas, så Zilka tyckte nog att jag var en dåre som irrade runt.

Till slut gav jag upp och hoppa upp på henne så att vi skulle rida hem, och då släppte jag tyglarna och så gick hon till ridspöet - alltså samma håll som vi gick innan. Så jag slapp köpa ett nytt spö till ägaren ^

Så var min ridtur, inte så rolig kanske, men en upplevelse ^