Igår handlade jag i en intressant diskussion med en arbetskollega. Vi pratade räkningar och jag sa att jag kunde jobba så mycket som möjligt då jag ändå är "fattig" denna månad. Han bemötte det genom att berätta att jag inte alls är fattig utan bara har mindre pengar. Att vi måste välja våra ord för de har en sådan stor makt. Jag håller med. Jag har ogillat när studenter kallat sig själva fattiga, men ändå har jag hört det så många gånger att jag själv börjat använda ordet och jag tycker att det är orättvist mot de som är fattiga. För vi glömmer den egentliga definitionen då vi enbart jämför med vår tidigare levnadsstandard, det låter som vi inte är tacksamma för det vi har. Så uppfräschning av allmänbildningen, Nationalencyklopedin definierar fattighet följande: "levnadsstandard som är oacceptabelt låg. Fattigdom kan definieras i tillgång till materiella resurser och formuleras i absoluta tal som överlevnad och grundläggande behov". Det kan ses som en liten sak. Men det kan vara bra att tänka på dem egentliga definitionerna, bland annat för att vi ska bli tagna på allvar och ha tyngd bakom det vi egentligen säger.